Nu ligger ja i sängen med en tungt sovandes man bredvid mig. Han är ganska söt när han sover och ja älskar att höra dem tunga andetagen (trots att det ibland kan vara jobbigt när man själv ska sova men ganska betryggande).
Om han bara kunde fatta hur mycket jag älskar och behöver honom. Det är knappt att ja fattar det själv men det är sant. Vill inte leva en dag utan att veta att ja har honom vid min sida.
Nu säger ja God natt oxh fortsätter lyssna på dem trygga andetagen och kolla på SoA. Puss&kram sov gott!

Jahopp, då va man hemma igen. Åkte en sväng till mamma för hon hade en husvisning (som förhoppnings gick bra). Mannen och han kompis är och fiskar lite småfisk tills det att dem ska sticka o fiska natten till lördag. Får se när han kommer hem o sen blir de lite grillning, kött för mig o kyckling för honom. Hoppas dock att de blir snart för ja börjar bli hungrig och klockan tickar iväg. Får roa mig me o kolla på sons of anarchy så länge. Kanske skulle börjar grilla så länge så får han värma sitt sedan.. måste bara slita mig för serien.

Nu är de dags för jobb. Brukar inte vara så tidigt men idag blev de så. Ganska skönt o sluta tidigt men de e alltid jobbigt o gå upp i tid. Dags o göra de bästa av situationen :)

Ibland känns lite de ledsamt att säga eller att ens tänka för den delen att vissa människor mer än gärna lever på bidrag av olika slag istället för att tjäna egna pengar. Det kan göra mig lite sur då en del människor påstår att det inte är för deras egna skull dem gör vissa saker.

Tänker inte nämna några namn eller peka ut någon men ja vet en till exempel, hon har väl jobbar i sommar i sitt liv (hon är äldre än mig och ja är 25), har 3 barn, ingen sambo/man/pojkvän och går för tillfället mammaledig (utan jobb att gå tillbaka till). Men hon kan göra allt! Barnen får kläder ibland, hon köper kläder till sig själv, dem åker fram o tillbaka till olika ställen, hon åker iväg utan dem och rorar sig i x antal dagar, käkar ute, dricker ganska bra, tatuerar sig och mycket mer. Och eftersom hon enbart har haft ett sommarjobb så kan det inte vara så mycket pengar i potten på föräldrarpenningen bland annat. (Några pengar sparade är där inte heller då hon är kronofogden på sig) Nu jävlas hon med att ha alla barnen skriva hos sig och jag vet att det handlar om bidragen. Det gör mig så trött att veta att vissa människor inte bryr sig om att tjäna sina egna pengar. Ja är ingen superbra människa men ja har jobbat sedan ja va 16 år (givetvis vid sidan om skolan till en början med) och alltid tjänat mina egna pengar. Jag betalar min skatt och gör rätt för mig. Jag säger inte att folk som inte jobbar gör fel för sig för ja vet samtidigt vilka tider vi lever i. Men denna personen till exempel har lärt sig allt om systemet och utnyttjar det till tusen och det suger ibland när man själv kämpar och andra lever av de ja gör. 

Nä, nu får ja fan sluta o va sån surfi**ta och leva vidare på att jag vet att ja gör de bästa för dessa barnen här och att ja har ett rent samvete!

Idag blev de o ställa klockan för o bege sig till tidningen 7 dagar med mamma. Hon ska lägga ut sin bostadsrätt till försäljning.
Efter de blir att hämta sin bil och köra hem. Blir väl något avsnitt av Sons of Anarchy. Blev en tur till Bävern o Becca igår med lite pizza o vin. Jättemysigt.

Fy vilket kaos de varit idag. Det tog mig 3 timmar att ens komma förbi kassan idag och in i butiken. Strömmen gick, maskiner paja och kunderna kom. De mesta har väl löst sig nu dock och de är dags att förflytta sig in in butiken o fortsätta (läs börja) men dagens arbete på golvet. Dundrade huvudvärk har ja också. Fyfabian o ja som bara ville ligga hemma o kolla SoA idag.

Så, nu har man kommit fram till jobbet för att ha pass fram till stängning. Lite kundtjänst, lite kassa, lite golv o mycket jour. Det fick bli bilen idag så ja kommer hem snabbare ikväll.

Efter att ha varit sambo i snart 1 1/2 år och innan dess ha haft 1-3 kompisar boende hemma hos sig så är de ganska läskigt att vara hemma själv. Det är ju egentligen inte direkt första gången ja är hemma hemma men de flesta gångerna F är borta så är barnen hemma och om/när han är borta så är han i alla fall i halmstad. Nu är han ca 20 mil ifrån mig och det gör de hela läskigare på något sätt. Att inte han kan vara här så snabbt om ja behöver honom. Till o me så att ja har en lampa i vardagsrummet tänd, på något sätt känns de säkrare. Brukar kunna gå ut o ta en cigg på balkongen utan att tända massa ljus men nu förmår ja mig inte ens att sitta här utan minsta ljus.
fy för o vara hemma själv, stackars mig :(