Nu är det bara lite mer än en vecka kvar innan det är dags för bf. Får se när de slår till. Har känt lite lite lite. Typ att de har känts lite ner mot fiffi som ja inte känt innan och haft ont någon gång i ryggen typ, men inget mer än de.

Nu känns de även som om ja o F är på väg tillbaka. Vi har haft de lite si så där där ja inte tyckt att de känts så bra att han valt att sova hos en tjejkompis som ja känt ganska länge men han bara känt i 2 veckor. Speciellt inte när de va 3 gånger på 5 dagar, de blev lite jobbigt. Jobbgit, mycket o påfrästande. Men nu är de på väg åt rätt håll i alla fall :)

Ja måste lära mig något ja inte vill lära mig. Ja vet inte hur ja ska klara de men måste för mig egna skull. Ja kan inte gå runt o må dåligt för allt. Måste lära mig att stänga av mina känslor, tankar och vad ja tycker. Detta måste få ett slut. Ja vägra att leva i detta när de ändå ja får är skit så fort ja öppnar munnen. För då är det fel, ja tycker fel och ja klankar ner. Det är bättre att inte säga något istället, vilket ja kommer sluta med. Det kommer vara tyst från min sida och ja kommer leva med det inombords istället.

Nu är de snart dags att gå upp o jobba igen och som vanligt har ja fortfarande inte somnat. Ja kan inte sova av många anledningar..
Bebis rör sig, tankar yr och magkänslan när de gäller saker o ting är inte som de borde..