Varför ska man leva ett problemfritt liv för? De hade ju säkert bara varit jävligt tråkigt.. Här kör vi lite med, fixa ett problem, skapa ett nytt. För vem hade velat leva ett liv utan problem? För hade vi problemet med för liten bostad, fixade de och då dök de upp ett nytt problem. De löses och nu är det ett till.. Ja hatar mitt liv ibland. Och ja som sa att ja alltid skulle göra allt för min son och så sitter ja här o skäms för att inget blev som ja hade tänkt.. Min son skulle få allt och just nu känns de som att ja inte kan ge något av de ja vill.. Nu menar ja inte att han inte får mat eller kläder när de behövs, kärlek och omtanke får han i överflöd så de är inget problem men ja trodde att ja skulle kunna ge massa andra saker.. Många gånger känner ja mig som världens sämsta mamma, trots att ja försöker. Ja försöker så mycket att ja inte ens vet var ja ska ta vägen.. 

Ebba fyller 4 år idag och vi har inte skaffat en enda present till henne ännu.. Åh, fuck my life.. Sämre människa får man nog leta efter.. 

Ett problem * Löst * nytt problem * löst * 2 nya problem * löser de ena * Ett nytt * löser både * 3 nya problem

Det är inte alltid bara mig eller F problemen handlar om. Många saker har med barnens mamma o göra eller till o med med han hon bor med. Men oavsett vilket så kommer det alltid ett nytt problem.. Mitt liv stavas Problem!

Jaha, då har vi sjukdom i familjen. Kul att de kom vår vecka också.. Hon mår illa och sovit nästintill sen vi kom hem. Blä, ja orkar faktiskt inte detta. Klockan 8 låg vi alla i sängen förutom mannen. Alla barnen sover och ja tänkte ta mig en titt på ett avsnitt. Mannen lär väl antagligen ha svårt o somna ikväll då han sovit större delen av dagen. Gick upp vid 12 och gick o la sig igen vid 3 och klev upp efter 45 minuters tjatande kvart i 7. Maten va klar o framdukad och ja o E satt redan o åt men ja orkade inte för 1 minut tjata mer på dem att kliva upp.. 

Nu ska ja i alla fall snart sova som varit vaken sen halv 7 och faktiskt lite därtill då Leon vaknade halv 5 första gången och sedan sov han oroligt och då e de klart att mamma också ska lida. Så nu är ja ska ja se ett avsnitt och sedan skiter ja i detta för ikväll.

Ibland så sitter ja & tänker på hur världen ser ut. Den är full av kaos. Full av människor som alltid har sån ilska inuti sig. Full av människor som alltid vill skada andra och bara tänka på sig själv. Och så kollar ja på dem i min närhet och ser att människorna i min närhet är allt annat än såna. Min karl må ha sin problem ibland. Han mår inte alltid bra och har en mörk bakgrund men han försöker. Han försöker att vara den bästa för sin familj. Han försöker göra allt som bara finns att göra. Och det gör honom till en godhjärtat människa. Det gör honom till en bra människa för han vill sin familjs bästa, ja säger inte att han är guds bästa barn. Han skulle kunna döda, ha ihjäl en människa, slå en människa sönder och samman men enbart om de gäller hans familj. Men det tror ja alla skulle göra. Ja skulle kunna döda för min son och det är inget ja skjuter under stolen!

Min mamma, Leons mormor, shit vilken underbar människa. Det är inte ofta hon ber om saker i gengäld. Hon hjälper till med Leon så fort ja ber om det och även om ja inte ber om det. Den kärleken ja ser henne sprida runt omkring sig är inte lik någon annans kärlek. 

Och hennes kompis Niclas, en underbar person. Trots att inte Leon har några släktband med honom så har han tagit in Leon som sin egna. Han skulle göra vad som helst för honom ja älskar att han har folk i sin närhet som skulele göra allt för honom. 

Leons 2 mostrar (den ena även gudmor), allt och då menar ja ALLT skulle göras. Ja vet att alla som har räknats upp och kommer räknas upp skulle göra ALLT för Leon men detta är några vi inte träffar dagligen, ja snackar inte med dem dagligen men när ja väl gör det eller träffar dem så finns dem där. Dag som natt! Det är systrarna ja aldrig fick på riktigt. Sisters by heart. Allt behöver inte vara blodrelaterat och det är det många i vår omgivning som visat/visar för oss dagligen. 

Leons morbror, han visar inte mycket. En ganska instängd person men han, han skulle göra allt. Han vill inte visa att Leon betyder så mycket för honom men han kan inte hålla sig ifrån honom en sekund så fort han är i närheten. 

Sist men inte minst, Emelie. O va den tjejen har börjat betyda så mycket för mig. Hon finns där 24/7 och hon visar det mer än gärna. Den styrkan och kärleken hon sprider runt omkring sig asså. Den är underbar.. Ja vet att hon kan bli arg men ja har nog aldrig sett det hos henne. För de enda hon sprider runt omkring sig är kärlek och skratt. 

Kort och gott, med detta inlägget vill ja bara säga att ja är glad över att min värld inte ser ut som resten av världen. Men värld är fylld med kärlek, skratt och glädje.

I onsdags va ja ledig och de passade perfekt för så hade ja tid hos tatueraren. Fick 1500:- i julklapp av mamma o bästa bror så ja kunde göra en Leon tatuering. Sagt o gjort, i onsdags så va de dags. Klockan 12 hade ja tid så va där, vi skissade lite, utbytte lite idéer och resultatet har vi här nedan. Så galet nöjd med den och nu har ja förevigat mig son på min kropp. Fick med allt ja ville ha med. Namn, fot, tid och datum. En glad mamma här!

När de känns som att livet tar slut och man får svårt att andas. När livet inte blev som man trodde att de skulle bli. När livet tar slut och man får svårt att andas, vad gör man då? Hur tar man nya tag och går vidare? Ja trodde verkligen att det skulle vara vi resten av livet men tydligen inte.. Ja trodde att Leon skulle få ett liv med en mamma och pappa tillsammans men nu lär han aldrig få veta hur det är att uppleva en mamma o pappa tillsammans. Ja känner att mitt liv tagit slut och för första gången i mitt liv så hade ja tankarna att hoppa i en kall sjö och inte komma upp igen, men sen tänkte ja på min son. Ja tänkte, hur ska min son klara sig och ja vände på bilen!!! 

Tänkt om detta är slutet? Va händer då? Va händer om detta är slutet och vi ska klara oss var för sig? Ja är så otroligt glad över att ha mina nära och kära runt omkring mig men ja kan inte förlita mig på dem. Ja kan inte förlita mig på att dem kommer finnas och ställa upp för alltid.. Tänk om detta är slutet?

Ja vill få detta avklarat. Ja har varit arg, ja har varit ledsen, ja har varit besviken, ja har varit sårad men nu är ja mest besviken och sårad. Ja är inte arg. Ja är inte arg för ja vet att ja skulle klara mig. Ja skulle fölla tårar, många sådana. Ja skulle sitta hemma ensam många kvällar för att ja inte vill göra något annat än att begrava mig själv i min egna sorg men ja kan och tänker inte sitta hemma när medan en utav oss gör va fan den vill och den andra måste både jobba och ta allt ansvar. Så fort ja inte jobbar så tar ja hand om antingen min son eller min son OCH hans töser och då åker hem iväg. Så fort ja kommer hem så åker han eller går o lägger sig för att han ska orka med resten av natten. 

Så nu är frågan; fajtas eller slittras? Fajtas för att det ska funka. Fajtas för att kunna leva med den man älskar? Fajtas för att någon ska visa att den personen älskar en? Fajtas för att kunna få lite respekt och värdighet? Fajtas för att kunna ha en familj. Fajtas för att Leon ska växa upp med en mamma och en pappa tillsammans.

Eller dela på dig för att man någon gång i framtiden, till slut kunna få sin egna familj och vara lycklig? Dela på sig för att slippa nedstämdheten? Dela på sig för att slippa vara ledsen hela tiden och faktiskt bara vara det en liten stund för att sedan må lite bättre.

Snälla, nu ber ja er, kommentera och ge mig råd.. Skriv vad ja ska göra..

Ja saknar min karl och ja vill ha hem honom och ja vill leva mitt liv med honom, men inte till vilket pris som helst.

Order förstår är för mig ett ord man säger om man faktiskt har tagit in vad en annan person säger.. Ja förstår att du inte vill att ja ska vara borta hela nätterna, ja förstår om du vill att vi gör något ihop, ja försår att du känner så.. Jag FÖRSTÅR!! Säg inte bara det ordet och sedan aggera som om det är luft. Ja har legat hemma och väntat på dig för att du ska komma hem men likförbannat sitter du där och tittar på film.. Du säger att du förstår för att komma ifrån och för att du tycker det känns bättre för dig.. Men när du säger orden "jag förstår" och sedan aggerar helt tvärtom så tror ja inte du förstår, du säger det för att det är lättast.

Ja är så jävla trött på alla dessa förbannade lögnerna!! 

Du, och du vet exakt vem du är, kan köra upp dina jävla lögner i röver på dig själv och åka iväg med dem någonstans. Aldrig har ja varit så trött på lögner. Har alltid trott på varenda ord någon har sagt förut och nu tvivlar ja till o med på mina kompisar.. mina bästa kompisar och det är tack vare dig! Ja kommer aldrig berätta om saker för någon längre, för ja litar inte på att dem stannar vid den munnen eller örat eller va fan man säger.. Ja har alltid haft jävligt lätt att lita på folk och så träffar ja dig och du raserar det för mig! Du har gjort mig till misstänkasamma jävla satmanaran ja har blivit!