Har hört F säga flera gånger att ibland kan man få en käftsmäll (inte bokstavligen) när man tänker på sina barn. Att dem faktiskt är ens egna och att man varit med och fått dem till liv. Nu har ja inga egna barn som bekant, get. Men fick ändå en typ av käftsmäll precis. Tog datorn för att sätta mig på golvet och vika tvätt samtidigt som ja tänkte kolla på ett avsnitt av 90210 när de slog mig. Barn är fan begåvade. Nu har ja inte varit med Linnéa från grund och botten och inte Ebba eller för den delen, men kom in i Ebbas liv när hon inte ens va 1 år. När ja kom inte i Ebbas liv åt hon fortfarande burkmat, drack fortfarnade välling, hade napp, hon gick inte, hon pratade inte och det va mycket annat hon inte gjorde. Nu är hon snart 3 och nu gör hon allt det där. Förutom att hon inte äter burkmat, dricker välling och hon använder inte napp längre. Och inte bara det, hon kan räkna till 12 helt själv. Jag vet att Nea också kan räkna och att ja va med i hennes liv när hon började och det fick med att tänka att för vissa barn går det snabbare än andra. Ibland tror ja inte att F ser det. När ja sa det till honom, att tänkt att Ebba fan kan räkna så fick jag som svar; ja men tänk ändå på att hon snart är 3. Skillnaden med henne & L va att L av 3 1/2 när hon började och E va lite mer än 2 1/2. Det är ganska sjukt hur snabbt det går för vissa. Jag tyckte att L va snabb men det kanske underlättare lite att ha ett storasyskon som kan hjälpa en och att man faktiskt kan vara 2 om uppfostran. Jaja, nu vet ja knappt va ja skriver längre så tänkte lägga ner detta just nu och faktiskt börja på tvätten innan det är dags att hämta mamma eftersom ja lånat hennes bil då ja inte trivdes med hyrbilen jag fick. 

Såååå, see yaa.